Lösaktig chokladkaka

Det har varit en lång resa; en fet, tung och stundtals äcklig resa och äntligen är jag i mål. Efter stunder av både fasa och tvekan har jag bakat den: The slutty brownie.

Huff.

Vi snackar en kaka som består av tre i sig lika dekadenta skapelser: chocolate chip, Oreo och brownie. Närmare ett halvt kilo smör, en halvliter socker, chokladchokladchoklad. Men, innan dina kranskärl med våld drar dig bort från datorn så skall jag istället ge dig receptet. Det är inspirerat från den här bloggen (tack Marie för FB-länken), men försvenskad/norskad så att den skall gå att göra på den här sidan Atlanten. Du behöver:

Ett chokladchipskakelager:
250 gram osaltat smör
1 dl farinsocker strö
3.5 dl strösocker
2 ägg
2.5 tsk vanilla extract/2 tsk vaniljsocker
1.2 dl vetemjöl
½ tsk salt
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
200 gram choklad (tog blockchoklad, vi snackar ju inte Jan Hedh-finlir direkt höhöhö)
Rumstemperera smöret och vispa ihop med sockret. Tillsätt ägg och vanilj och blanda vidare. Blanda mjöl, salt, bakpulver och bikarbonat och häll ner i blandningen. Blanda ordentligt och vänd ner den hackade chokladen. Egentligen behöver du bara hälften av det här men man kan göra en hel sats och spara till ett annat lämpligt tillfälle.

Ett Oreolager
20-25 oreokakor

Ett brownielager
150 gram osaltat smör
3 dl strösocker
1.5 dl kakao
50 gram mörk choklad (för att jag hade lite över hemma, det går bra med 2 dl kakao också)
2 ägg
2 tsk vanilla extract/2 tsk vaniljsocker
1.2 dl vetemjöl
½ tsk salt
Smält smöret på svag värme och häll ner choklad, socker och kakao. Ta av från värmen och låt allt smälta samman. Vispa ner ägg och vanilj. Blanda mjöl och salt och blanda ner i smeten.

Dags att montera kakan:
Ta hälften av den första degen och platta ut i en bakform (min är rektangulär ca 20×30). Täck ytan med kakor. Häll på browniesmeten och jämna till det. Grädda i 180 grader i ca 30 minuter. Låt stå en god stund (gärna över natten men måste man smaka så måste man). Skär upp, servera med glass/grädde eller ät den au naturell.

Har inga bilder ännu – imorgon skall den provsmakas. Men jag har lagade en vacker laxpaj häromdagen:

Och idag åt vi Katsudon med Kimchi (lite crossover japan/korea):

Från vänster: misosoppa, katsudon, kimchi

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bollemammans boller

Ibland sammanfaller en kär kollegas födelsedag (som jag glömde att uppmärksamma), presskonferensen för iPad 3 och ett italienskt designersamarbete på jobbet, på en och samma dag. Och själv nådde jag , med min makes hjälp, en ny nivå i min förståelse för Excel (jag kallar den Ctrl-Shift-Enter, förståelsen alltså, programvaran låter jag heta det den heter). Många anledningar att fira (i efterskott eftersom jag sitter hemma och inte var med på varken designerevent eller presskonferens) så jag slog till med ett bullbak. Ett bullbak i väst är ganska likt ett bullbak där borta i öster – bara lite mer exotiskt. Lite mer, harry.

”Vaaad? Vaad!? Vad kan vara så häftigt och annorlunda att bullbaket blir exotiskt hos diiiig?”

Well, det kan jeg fortelle deg. Pärlsockret. Det runda, vita, korniga, icke-transperanta som östbon så bortskämt är van att finna i sockerhyllan. P-ä-r-l-s-o-c-k-r-e-t är vad som är annorlunda här. Pärlsocker i väst är lite som ett äventyr, ett litet, grynigt sådant. För köper du en bolle på ditt lokala bakeri så får du helt vanliga vita korn. Men köper du ett paket i butikk (jo jag slänger mig världsvant med det lokala lingot numera) så ser det mer ut som saltkorn. Och de flyter in i äggpenslingen på bullarna på ett underligt vis. Kolla:

Förvillande lika på utsidan.

Förrädiskt olika på insidan

Nåja, bränt barn harryhandlar socker i Svedala som ordspråket lyder (eller var det glömsk mamma glömmer ugnen på och bränner sig på vredet? Nåt åt det hållet). Här är bullreceptet iallafall.

1 pkt jäst
100 gram smör
5 dl mjölk
1 tsk kardemumma
1-1,25 dl socker
1,2 liter mjöl

Smält smöret och häll i mjölken, stoppa ned lillfingret och när vätskan är så varm att den varken är varm eller kall så är den redo. Smula jästen, häll över degspadet och rör om så att den löser sig. Tillsätt socker och kardemumma (helst sådan du precis har stött i en för liten mortel så att hälften av kornen sprätt iväg – poängen med parentesen var alltså att kardemumman inte skall vara färdigmald). Arbeta in mjölet, jag använder mindre mjöl än vad de flesta recept rekommenderar (de brukar säga 14dl/>;800 gram mjöl på 500 gram vätska). Men med ordentligt med gluten och fett så behövs inte så mycket mjöl. När jag bakar bröd brukar jag använda ca 750 gram mjöl på 5 dl vätska – beroende på om man använder surdeg eller ej och om det är vete- eller rågmjöl. Vetemjöl är det drygaste mjölet därför att det binder upp mer vatten och har högre glutenhalt än råg. Glutentrådar ger en seg och knådbar deg. Med tanke på att du dessutom har haft ner ett hekto smör i degen så kommer den inte att fastna på kanterna av bunken eftersom den snarare kommer att glida iväg. Typ. Knåda orderntligt så länge du orkar – kanske 10 min? Låt jäsa i 45 min. Ta upp degen, dela i två, knåda och forma de bullar du önskar. Jag brukar köra hälften vanlijbullar och hälften kanel. Så att hela familjen blir nöjd. Fyll med

125 gram smör
1 dl socker
Vaniljsocker/kanel

Blanda rumsvarmt socker och smör. Smeta ut hälften av smörblandningen på en utkavlad deghalva. Om du skall göra vaniljbullar rekommenderar jag att du har i ca 1 tsk vaniljsocker i en tesil och pudrar över. Överdosera inte – för mycket vaniljsocker gör att bullen smakar surt och kvalmigt. För kanelbullar – pudra över en massa kanel. Gör bullar. Hos mig så levereras kanelbullar som snurror och vaniljbullar som små nystan. Det blir godast så. Låt jäsa i 30 minuter och grädda sedan i 225 grader i ca 10 min.

Bjud sedan partner, kollegor, barn eller dig själv på nybakade kanelbullar.

Makens favoriter.

;

Men dessa är klart godast. Och snyggast. Snygga bullar är viktigt. Om du inte bakar snygga bullar är du INGEN!

Hett tips: lämna ytterdörren lite på glänt en stund – då luktar det nybakat i hela grannskapet/tappuppgången.

Publicerat i Baka, Efterrätt | 1 kommentar

Ett vrak fullt av fisk

Ja, det var ett tag sedan nu. Kan förklaras med heltidsjobb och en prioriterad bebis. Kan inte förklaras med att jag inte lagat mat eller bakat. Snarare att dessa händelser inte dokumenterats med kamera; inga bilder – inga blogginlägg (idag; värdelösa bilder – blogginlägg ändå!). En annan förklaring kan vara att jag är ett vrak:

Idag är jag lite av ett föräldravrak. Ett sånt där som gått igenom vattkoppor med tre barn inom loppet av två veckor. Eller som vabbar och bråkar med tvåårstrots – samtidigt. Typ. Fast jag är ett föräldravrak en lördag, med ett (och inte tre) barn som varken är förkyld eller har vattkoppor. Vrakigheten hos mig karaktäriseras snarare av att jag är oförklarligt trött. Oförklarligt är kanske att ta i, att bli väckt klockan 05 varje dag är ju uttröttande i längden. Men ändå, jag lägger mig trots allt klockan 21. Förutom trött så är jag lite sunkig. Gammalt smink, orakade ben, oborstat hår – men framförallt är jag:

Kissig.

”Va?” undrar du.

Jo, fjantbebisen skulle lufta sin stackars blöjbeklädda rumpa ståendes på en liten plastdyna. Hon stod mot bordet och lekte och lekte och så plötsligt fick hon en väldig lust att krama sin mamma. Jag är alltid mottaglig för lite fjantkramar så jag ba’ ”ååh kjaamizz”. Sen blev jag lite varm på smalbenet. Sen kall. Sen ställde sig kissbebisen upp igen och lekte vidare vid bordet. Kissmamman kände sig lite duperad. Eftersom jag dessutom är ett föräldravrak så har jag inte bytt om. Eller tvättat bort sminket.

Kvinnan, myten – kissmamman.

Om du är rädd att jag för evigt nu blivit ett vrak så kan jag lugna dig med att jag har lagat två underbara fiskrätter till middag idag. Mitt barn har börjat spotta ut fisk, jag vet inte varför med det får mitt hjärta att blöda varje gång. Som tur är jag envis som synden och fortsätter erbjuda fiskrätt på fiskrätt. Något skrämmande är det att hon älskade McFishen från donken. Hua. Här kommer en ordentlig fiskrätt med ett fiskinnehåll som är högre än den frityrsmet jag åt till middag igår.

Laxbiffar
300 gram laxfilé
1 dl vispgrädde
1 ägg
½ lök (av den gulare sorten)
1 stor vitlöksklyfta
½ msk fisksås (kan uteslutas)
1 tsk citronsaft
salt, peppar

Finhacka löken+vitlöken och stek i olja på svag värme i ca 5 minuter. Vispa ihop ägg och grädde i en liten skål. Dela upp laxfilen i mindre bitar och lägg den i en matberedare. Mixa samman fisk, lök och äggsmet. Krydda. Låt stå i 10 minuter. Det blir en ganska lös smet men det får du leva med. Stek i smör+olja på medelvärme i några minuter på varje sida. Servera med ris, potatis eller annan kolhydrat. Om du låter bli saltet och steker försiktigt så är dessa utmärkta för en bebis att mumsa i sig.

Den andra var en fisksoppa som lagas så här – på ett ungefär.

Alltså, ursäkta bildkvaliten. Är ett vrak som sagt.

Har inte provat det, men laxbiffarna passar förmodligen sinnsyktbra tillsammans med hollhandaisesås. Jag brukar vispa ihop min egen bearnaise eftersom pulvervarianten är lite av en styggelse och påsvarianten endast serveras som topping på en fiskgratäng (åhå!? en fiskrätt till?). Men häromveckan gjorde jag egen holländsk sås (som den kallas i mitt exemplar av ”Hemmets kokbok” från 1914). Kolla in.

Nederländsk sås
2 äggulor
2 msk vatten
125 gram smält smör – avsvalnat och eventuellt klarat
salt, vitpeppar, citronsaft, cayennepeppar

Vispa ihop vatten och äggulor. Värm under omröring över vattenbad tills röran ser ut som en färdig sås – gul och krämig. Ta av och vispa ner smöret, lite i taget. Klar. SJUKT LÄTT. Krydda.

Nu är klockan kvart i åtta och likt ett annat vrak – Costa Concordia – skall jag nu lägga mig på sidan och drömma mig bort.

The blogg is back.

Publicerat i Barnmat, Middag | Lämna en kommentar

Skuldsatt bröd

Min tredje helg som arbetande mor har nu nästan passerat och jag kan konstatera att man snabbt hamnar i åhkanintedagarnabaragåsåattdetblirfredagsnaaaart?!-tänket. Från dag ett rent av. Mycket har hunnit hända på bebisens matfront. Ja, för en bebis är ju typ lite större bitar i purén en rätt stor händelse så du kanske inte ska förvänta dig att vi börjat med molekylärgastronomi.

Vi har börjat med större bitar i purén.

Men fjantas har även börjat äta vuxenmat! Eller, hennes föräldrar har börjat äta bebisanpassad vuxenmat så nu äter vi alla ungefär samma sak. Ska blogga lite om bebisköttbullar, pannkakor och lasagne någon gång också. Eller kycklinggryta med ris som hon fick idag. Men nog om det nu (orkar inte, men kan tipsa om att pennepasta är en hit). Bebisen har nämligen levt på köpebröd sedan den frånvarande mamman blev frånvarande. Och hon äter bröd med god aptit, det är inte det. Men det är ju så mycket skräp i köpebröd! Och salt. Och konserveringsmedel. Och drakbajs. Nä, inte det sista men säkert något nästan lika läbbigt. Idag fick det vara nog och jag ställde mig (skamset) och rörde ihop en liten bebislimpa med bakpulver (lättuggat, inte en nödvändighet då man har två tänder och gärna sitter och gnager på kantbitarna på stenugnsbakat bröd men det går snabbare att mata mellis då). Det tog ungefär 5 minuter. Eller tre veckor som maken snällt påpekade.

Äpple- och bananbröd
½ finrivet äpple
½ mogen banan
1 ägg
½ dl vetemjöl
½ dl fullkornsmjöl
2 msk olja
½ tsk kanel
½ tsk bakpulver
(frön ex. solrosfrön, linfrön, själv hade jag inga hemma)
Mosa bananen och blanda med äppelraspet. Vispa ner ägget och oljan. Rör ihop torrvarorna och häll ner i äggröran. Häll i smord och bröad form och grädda i 30 minuter i 200 grader. Receptet är ju rätt likt den mjuka pepparkakan jag bakade härom månaden, för det är ett så bra recept att man bara kan variera ingredienserna litegrann. Och skriva fler blogginlägg om samma sak. Swosh.

Brödet är som sagt lättuggat så mycket hamnar i bebisen, inte utanför. Det är gott, fiberrikt och fett så det blir lite som en hel måltid. Eller frukost. Eller mellamål.

Dags att ta tag i en ny arbetsvecka. Ses om ett par veckor.

Eller inte. För jag har uppfunnit VÄRLDENS BÄSTA PAJDEG. Skriver snart.

Publicerat i Barnmat | Lämna en kommentar

Julklappar eller bara en klapp

Julen är slut och likaså året. Jag tillbringade julhelgen med att krama på min dotter och hälsa på familjen i olika delar av landet (Trött på att resa.. Spanien nästa år?). Vi hade redan på förhand avtalat att vi inte skulle köpa presenter till varandra så jag kom med några ätbara, hemlagade alternativ istället. Årets jul är ju slut men det är inte för sent att planera nästa års presentbakande. Eller bara laga nåt gott. Här kommer, apelsinmarmelad, brända mandlar och rocky road (fast bara på bild, det är Leilas recept, är inte överförtjust i hennes… sliskighet? Så du får googla).

Apelsinmarmelad (sjukt många burkar)
1.5 kg apelsiner (ca 8 st)
1,25 liter vatten
2 kg socker (1 paket)
2 citroner
1 msk citronsyra

Dela apelsinerna i fyra delar och skiva tunt. Spara kärnorna, om det inte är så många (navelinas är kärnfria) så leta i en närbelägen citron. Lägg i en stor tjockbottnad kastrull och häll på vattnet. Lägg kärnorna i en tekula och lägg i. Låt koka i ungefär en timme. Ta upp kärnorna. Häll i sockret, lite åt gången och blanda väl. Koka kraftigt i 15-20 minuter (beror på hur vid kastrullen är). Gör ett marmeladprov – lägg en matsked marmelad på en tallrik och låt svalna i kylen, dra en sked över vätskan, om det blir ett spår som inte flyter ihop så är marmeladen klar! Häll upp en deciliter i en skål och blanda med citronsyran. Blanda ut i resten av marmeladen och låt stå några minuter. Häll upp i rengjorda burkar och förslut.

Brända mandlar
4 dl mandlar
4 dl socker
2 dl vatten
1 msk kanel

Häll allt en i en gjutjärnspanna och koka tills vätskan ser ut som bubblig sirap. Ta av från värmen och rör till sockret har sockrat sig. Ge det en omgång över värmen igen och rör, rör, rör tills sockret smält. DET FÅR INTE BLI BRÄNT! Häll upp på ett bakplåtspapper som du smort med lite olja. När du ett par dagar senare tröttnar på dina brända mandlar (ifall du har kvar några vill säga) så kan du krossa dem i en mortel och strö på glass. Shit pommes frites vad gott. 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Pepparkaka för pappaledig

Igår arbetade maken sin sista dag inför sin pappaledighet. Det är nämligen så att jag ska ut i arbetslivet igen. Fattar noll. Ingen Fjantas om dagarna? Pfff. Nu pratar vi som något annat.

Jag brukar som sagt ge bort lite av de bakverk som produceras i det MamaTjong:ska hemmet då varken jag eller mina familjemedelmmar är kapabla att äta upp allt. När det då var dags för den avslutande dagen dök jag upp på kontoret med ett par hemlagade muffins. Om du känner att det är dags för avsked, påhälsning eller bara är sötsugen så är detta tillfället att ta i akt! Här får du mjuk pepparkaka eller pepparkaksmuffins (ca 14 st)

3 ägg (alt. 2.5) dl socker
50 gram smör
1 dl mjölk/yoghurt/fil/vatten

3 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker
3 (3.5) dl vetemjöl
Knappt 2 msk/6 tsk pepparkakskrydda
 (en hemgjord sats är 5.5 tsk och räcker gott) ev 1 dl lingonsylt eller rårörda lingon (eller apelsinmarmelad – beroende på vilken smakkombination du är ute efter)

Smöra och bröa en form eller placera muffinspapper i en muffinsform. Om du väljer att blanda i sylt eller bär så utgå ifrån den mindre mängden socker och den större mängden mjöl – parenteserna helt enkelt. Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och pepparkakskrydda i en bunke. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Smält smöret, häll i mjölken/vätskan och låt det bli varmt. Häll ner mjölblandningen i äggsmeten, tillsätt smör- och mjölkblandningen och blanda med kraftiga tag (vispa inte, då blir kakan seg). Vänd ner sylt eller marmelad. Grädda i 180 grader i 40 minuter om du gjort en kaka och ca 15 om du gjort muffins.

Har redan nämnt hur man gör egen pepparkakskrydda men här kommer receptet igen
2 tsk kanel

2 tsk malen kardemumma
1 tsk mald ingefära

½ tsk malda nejlikor

Mät upp och blanda.

Garnera dina muffins med en god topping, dessa fick lingontopping som matchade smaksättningen på smeten. Det är samma gamla vanliga toppingrecept som jag jämt använder men med viss modifikation

100 gr färskost
100 gr smält avsvalnat smör

1 msk citronsaft

1,5 dl florsocker

½ dl rårörda lingon

Vispa väl och häll upp i en plastpåse/spritspåse. Låt den kallna lite och spritsa vackert.

Sa jag att vi har smörmangel? The Colbert Nation rapporterar.

Publicerat i Efterrätt | Lämna en kommentar

Frigjord pepparkaka

Jag förvarar mina bananer i kylskåpet. Jag vet att alla rekommendationer säger att frukt skall förvaras i rumstemperatur men det struntar jag i. Lite som en rebell faktiskt. För att undvika att bananen skall bli helt svart med en gång lägger jag den i en plastpåse (de ligger kvar i sin plastpåse, för Fair Trade-bananer kommer i påse). Men plastpåsen till trots, ibland möter jag väldigt sorgliga bananer där nere i grönsakslådan. Bananer som ser ut om att de legat sedan Hedenhös; gulbruna och inte alls så där gröna som de är när de är träiga och godast.

Igår stiftade jag bekantskap med en brun banan. Den låg där och försökte se snygg ut vid sidan av de nyköpta  men lyckades inte helt. Istället för att hamna i komposten (där det redan låg lite bortglömd barnmat och ett salladshuvud – pinsamt) så bestämde jag mig för att min bebis skulle få smaka på lite julstämning.

Här kommer en mjölkfri, saltfri, sockerfri (och eventuellt glutenfri) mjuk pepparkaka

1 övermogen banan
1 ägg
1-1.5 tsk pepparkakskrydda
½ dl vetemjöl
½ dl grahamsmjöl
½ tsk bakpulver
½ msk linfrön
2 msk olja
1/3 dl hett vatten

Smöra och bröa en liten form (min rymmer 4.5 dl men två ramekiner funkar nog också), välj mjölkfritt margarin om du vill att kakan ska vara helt laktosfri). Mosa bananen med en gaffel i en liten bunke och knäck i ägget. Vispa ordentligt och blanda ner oljan. Blanda vetemjöl, grahamsmjöl, pepparkakskrydda och bakpulver i en skål och vispa ner i äggsmeten. Häll ner vattnet, blanda och häll genast upp i formen. Grädda i 175 grader i ca 35 minuter. Låt svalna och servera med lite fruktpuré. För glutenfri kaka kan du byta ut ströbröd och mjöl mot glutenfria alternativ.

Jag blandar min egen pepparkakskrydda, dels för att den smakar mer och dels för att jag oftare har ingredienserna hemma än själva kryddan. Så här går det till – du behöver:
2 tsk kanel
2 tsk malen kardemumma
1 tsk mald ingefära
½ tsk malda nejlikor
Häll upp i en liten burk, sätt på locket och skaka. Klart. Ovanstående kryddblandning är lagom till en fullstor sockerkaka.

Köp bananer som är märkta med Fair Trade eller Krav. Om din empati inte är tillräckligt stor för att bry dig om naturen eller människor långt borta, så köp dem för din egen eller din familjs skull. Eller bli steril. Valet är ditt.

Publicerat i Barnmat, Efterrätt | 1 kommentar