Alternativt brödslagsmål

Ibland har man haft sin mor (och far) på besök, och ibland har man varit så gästvänlig och förutseende att man köpt filmjölk för att modern skall få den frukost hon är van vid hemifrån. Men en vecka senare står du där, med en halvliter filmjölk i kylskåpet vars bäst före-datum sakta kryper närmare. ”Det är ju inte hela världen att slänga ett par deciliter filmjölk” tänker kanske du. Eller så undrar du varför jag inte vill äta fil till lunch (för att yoghurt är godare!). Oavsett anledning så står filen där och oavsett anledning till att den står där så finns det få matlagningsögonblick som är så förlösande (shit, jag sa ju att jag  aldrig använda det uttrycket mer efter att jag fött barn – om det inte hade med barnafödande vill säga. If you haven’t been there. You don’t know. I have the t-shirt) som att bli av med matrester som är nära papperskorgsdöden. Ja, det är ju rätt kul när det smakar gott också. Inte krystkul kanske, men det är ju inte mycket som är så kul. Ehm. Jaja. Vad pratade jag om? Jo, jag bakade upp filmjölken, gjorde filmjölkslimpa med solrosfrön. Mumma. Men, först till det bröd som bakades i fredags/lördags. Inspirerad av det gotländska slagbrödet bestämde jag mig för att skapa ett lika saftigt och hållbart bröd med med andra smaker. So, here goes:

Slagbröd med tranbär och kummin (2 limpor)

Dag 1, kväll
5 dl hett vatten
3 dl rågsikt
3 dl grovt rågmjöl
0.5 dl rågkross
0.5-1 dl surdeg

Blanda grynen/mjölet och häll över det heta vattnet. Blanda väl (slå degen) och häll sedan ner surdegen. Knåda ordentligt, det är tungt det här, tänk nu på att det är tur att du inte är gotländsk bagare eller bondmora från några decennier sedan. Täck med plastfolie och titta på På Spåret (vilka är Krister och Morgan?).

Dag 2
1 dl hett vatten
3/4 pkt jäst
½ dl ljummet vatten
2-3 tsk kummin
½ dl farinsocker
2.5 dl rågsikt
100 gram torkade tranbär + hett vatten

Häll det heta vattnet över rågskållningen från igår. Blanda ut jästen med det ljumma vattnet och blanda med skållningen. Häll allt i köksassistenten (eller kavla upp ärmarna och förbered armmusklerna för dagens träningspass, jag har assistent så mitt gäddhäng får hänga kvar). Blanda ner kryddor, socker samt mjöl och knåda en stund. Lät jäsa i 45 minuter. Lägg tranbären i en skål och häll det heta vattnet över dem, låt stå.

45 minuter senare
1 dl mörk sirap
3.5 dl rågsikt
knappt 3 dl vetemjöl
2 tsk salt

Blanda ner tranbär, sirap, mjöl och salt och knåda igen. Låt jäsa ytterligare 45 minuter. Häll upp degen på mjölat bakbord (fy bövelen var kladdigt det är, men det är alltid värt det. Bästa brödet bakas med råg) och dela i två delar som du formar till bullar. Låt vila i ca 20 minuter. Knåda/vänd sedan ihop degarna till två limpor som får jäsa i 30 minuter. Sätt in i 250 grader och sänk genast till 200. Grädda i 45-50 minuter. Ta ut, linda in i bakduk och låt vila över natten. Mums. Transbär och kummin går inte av för hackor.

Idag bakade jag den redan omtalade filmjölkslimpan, efter ett gammalt hederligt recept som jag fått från en gammal (inte till åren utan i relationen med mig) hederlig vän; Josefine. Det kan egentligen modifieras efter skafferiets förmåga men grunden är 9 dl vanligt mjöl och 5-6 dl gryn och annat. Att lägga till russin eller andra torkade bär (tranbär hade kanske varit passande med de tog slut igår) är en god idé. Solrosfröna är lite av ett måste, för de reagerar med… nånting och blir gröna. Vackert. Här är grundreceptet:

4.5 dl vetemjöl
4.5 dl grahamsmjöl
2.5 dl vetekross
1 dl vetekli
1 dl linfrön
1 dl solrosfrön
1 dl farinsocker
1,5 msk bikarbonat
1 liter filmjölk

Blanda torrvarorna, se till att bikarbonaten är väl utblandad. Jag hade ner lite russinrester från gårdagens lussekattsbak (ca 1 dl). Häll ner filmjölken och blanda väl. Fördela i två smorda, bröade formar. Grädda i 200 grader i 40 minuter, sänk sedan till 100 grader och grädda ytterligare 20 minuter. Ta ut, låt svalna och gör dig sedan en smörgås med ett tjockt lager smör och en god stark ost.

Sa jag att LCHF (lavkarbodiett som det heter) har gjort så att smöret är slut i väst? Så är det. Vi har smørmangel.

Lågt av kolhydraterna (hahahahaaa) att ta julbaket ifrån mig.

Publicerat i Baka, Mjöl, Surdeg | 1 kommentar

En barnlek barnmat

Uppifrån och ner: fruktpuré, grönsakspuré, kycklinggryta m ris, fiskgryta, linsgryta

Fjantmamman älskar mat, hon älskar att äta den, att läsa om den, att tänka på den och att prata om den. Fjantmamman är lyckligt lottad, för hennes bebis verkar tycka att det är lika roligt med mat som hon gör. Ja, fjantmamman – jag alltså – tycker så mycket om mat att jag ansåg det värt mödan att börja skriva om det. Fjantas föddes en gång för länge sedan i april. Sent i augusti sög hon på sin första gurkbit. Tidigt i oktober tog hon sin första sked palsternackspuré. Palsternackspurén byttes mot potatis, som byttes mot morot, som byttes mot palsternacka+morot, som byttes mot morot+pumpa och så vidare. Nuförtiden äter hon något som kan likna vuxenmat, dock utan salt och dessutom serveras den efter en omgång med stavmixern. Igår kväll fick jag ett ryck och gjorde sjuka mängder barnmat. Mer än 3 liter. Eller nåt. Den här maten kan ju egentligen ätas av stora barn, då kan man lägga till lite salt och kanske en och annan chili. Maten som lagades var: Kycklinggryta med kokosmjölk och ris; Linsgryta med röda grönsaker; Fiskgryta med kokosmjölk och potatis samt en liten vanlig grönsakspuré. Allt provsmakades av Fjantpappan som, sin skepsis till linser till trots, tyckte om allt som lagades! Kom ihåg att du bör ha en massa små burkar och plats i frysen innan du sätter igång – annars har du en omgång av frystetris framför dig.

Gå nu och handla
1 burk kokosmjölk
1 butternutpumpa
5 morötter
2 ganska stora palsternackor
300 gram kyckling (jag äter ju helst inte kött, men den här kycklingen köpte jag härifrån)
300 gram vit fisk
1 fänkål
1,5-2 lökar
6 vitlöksklyftor
½ paprika
5 tomater
4 potatisar
2.5 dl kokt ris
1 dl röda linser
Dill
Koriander
1 lagerblad
Kryddor
(3 vitlöksklyftor + 2 cm ingefära)

Vi börjar med kycklingen: Koka kycklingen i ca 30 minuter, lägg i några vitlöksklyftor och en liten bit ingefära om du vill. Skala och dela 1 palsternacka och pumpan (1/3) i mindre bitar. Stek gärna grönsakerna i ugnen tills de blivit mjuka (jag pallade inte utan kokade istället). Hacka en halv lök och två vitlöksklyftor och stek på svag värme i lite olja. Tillsätt de ugnsstekta/kokade grönsakerna och häll på 1-1,5 dl koksmjölk samt ca 2 dl vatten. Krydda med en rejäl tuss med koriander och lite paprikapulver. Låt koka upp, lägg i kyckling+ris, spä med vatten och mixa till lämplig konsistens

Och så fisken: Skala två potatisar och en palsternacka, dela i mindre bitar och koka tills de är mjuka. Hacka en halv lök och 2 vitlöksklyftor och stek i olja på svag värme i en traktörpanna. Hacka fänkålen och lägg i den med. Låt allt steka tills det är mjukt och lägg i fisken delad i bitar. Lägg på en bukett med dill och häll över 2-3 dl vatten samt 1 dl kokosmjölk. Koka tills fisken är klar. Mixa gryta och grönsaker till önskad konsistens.

Till sist linsgrytan: Stek ½ hackad lök och två vitlöksklyftor i olja i en gryta tills de är mjuka. Skär upp en halv paprika och tre små morötter i mindre bitar och lägg i grytan. Hacka tomaterna (jag skalade mina, men det gör du som du vill, tomatskal är lite småtrist när det ligger ihoprullat i en sås) och tillsätt även dem. Krydda med lagerblad och örter (jag tog timjan och koriander). Låt puttra en stund och häll ner linserna och ca 1.5 dl vatten. Koka i ca 20 minuter tills morötterna är mjuka. Ta upp lagerbladet och mixa till åtråvärd konstistens.

Det känns ibland lite väl… tungt (?) att servera sån här mat till frukost. Jag brukar istället koka ett milt grönsaksmos som jag blandar med hirsgrötspulver. Idag tog jag 2 morötter, 1/3 butternutpumpa och två små potatisar. Kryddade med lite franska örter och kokade i 20 minuter. Mixa.

Publicerat i Barnmat, Grönsaker | 1 kommentar

U-landshipsterns kimchi

Häromdagen så kollade jag igenom de sökbegrepp som gjort att människor hittat min blogg. Jag har inte fantastiskt många besök per dag, men jag skriver ju inte tusen inlägg om dagen heller. Tittade på listan, som brukar bestå av ord som ”siktkaka” eller, usch,
sikt kaka” och ”sur deg
samt ”Tjongs kök”. Det sistnämnda är vad maken söker på när jag informerar om att jag har postat något. Han menar nämligen att det går snabbare att googla på ”Tjongs kök” än att skriva
t-j-o-n-g-i-k-a-s-t-r-u-l-l-e-n-punkt-w-o-r-d-p-r-e-s-s-punkt-c-o-m
Vet inte om det är sant men varje vecka så har jag ”Tjongs kök” som ett av sökorden. Den här veckan så hade jag ”Tjongs kök-puss” men fattade inte att de var skrivna vid samma sökning. Så jag ba’ Asså det är nån som har hittat till min blogg genom att skriva ”puss”.. eller??…AhhhhHAAAA” så vände jag mig om och där satt han, min ektemann, och log lite finurligt. Hur gulligt som helst.

Kul att jag är så trög att jag tror att någon har hittat till min blogg genom att googla på ett ord jag aldrig använt förrän idag. PUSS.

Tänkte ge er ett recept på kimchi. Eftersom surdegshipster:arna?/erna?/sarna? (hur tusan skriver man hipster i bestämd form plural?) blev till surkålshipsters (här och här) så borde jag ju dela med mig åt alla som vill fortsätta gå med halsduk inomhus (de blev senare korvhipsters men jag är inte där ännu, ska dock köpa en bok). Det finns en hel del recept på internättet men många är lite krångliga och vill att man skall laga en marinadsmet med rismjöl, hetta upp vatten och andra ingenjörskonster à la i-land. Här i väst gör vi på följande sätt:

Kimchiiiiiii (till 2 personer i ett par veckor beroende på hur mycket kimchi du äter – ca 1,5 liter). Du behöver:

Dag 1
1 stort kinakålhuvud eller två små
ca 3 msk salt
Dela kålhuvudet i mindre bitar men spara några hela blad. Lägg i en bunke och salta ordentligt, blanda väl tills det vattnar sig och täck mer saltade hela blad. Täck med plastfolie eller ett lock och låt stå över natten.

Dag 2
Kålen från dag 1
0.5-1.5 dl cayennepeppar (inte från santa maria eller dyl, köp riktig gochukaru/고추가루 om du är i sthlm/malmö eller lägg ner projektet – sorry men du vill inte att din kimchi ska se ut eller smaka så här)
½ dl salt
2 msk socker
½ purjolök
0.5-1 vitlökshuvud
1-2cm ingefära
Tryck kålen mot bunkens kant och pressa ut överflödigt vatten. Häll ut. Strimla purjolöken och riv ingefäran. Blanda med kålen och pressa ner vitlöken. Häll över kryddorna lite i taget och blanda ordentligt mellan varven. Här är en handske att rekommendera annars kan det göra ont att klia sig i ögonen efteråt. Smaka av, när kimchin är god men lite för salt är den klar. Jag har aldrig mätt upp hur mycket kryddor jag använder, men chansar på att det är ungefär så här. Täck med de hela bladen (som du kan blanda med kimchin så att de får kryddor på sig) och låt stå över natten eller ännu längre. Nu har fermenteringen börjat. Lägg kimchin i en glasburk, täck med täckbladen och tryck till. Ställ i kylskåp. Kom ihåg att trycka ner kimchin lite då och då, den kommer nämligen att fortsätta fermentera i kylen och bubbla och bubbla. Servera till ris med bulgogi, gör en kimchigryta/김치찌개, ät med pannkakor, gör glass – det är ditt liv, din kimchi.

Puss.

ps. Hittar ingen bild och orkar inte ta en ny. Lägger upp en bild imorgon. Håll tillgodo med en gammal, och liten en så länge.

Publicerat i Experimentera mera, Grönsaker, Surdeg, Vegetariskt | 2 kommentarer

LCHF-choklad. Typ

Förde en diskussion med två vänninor på Facebook om att öka frekvensen på mina blogginlägg, och det ena ledde till det andra och plötsligt stod jag inför en utmaning och jag ba’ Klart jag kan leverera tuuuuusen inlägg om daaagen. Jomenvisstasså. Nu är det en vecka sedan jag bloggade så då vet vi hur det gick.

Jag har några ursäkter: en OTROLIGT snorig bebis (att så mycket snor kan få plats i en så liten näsa), fars dag (som firades med att frukosten stod serverad när jag gick upp) och säkert nåt mer. Har varit väldigt U-P-P-T-A-G-E-N

Men, jag lyckades slänga ihop en chokladfondant i lördags och lite annat smått och gott under veckan. Du undrar kanske hur man kan behålla tänderna/hålla vikten/inte få full frys/osv när man lagar så mycket desserter? Tja. Ärligt talat så smakar jag inte av allt jag bakar. Ibland är suget att baka muffins större än suget att äta dem. Som tur är har min make kollegor som är villiga att pröva. Så mitt tips till dig så här när LCHF är som  populärast; låt någon annan äta din mat.

Jag åt av fontanten i lördags, så här kommer receptet (4 portioner). Hann inte ta någon bild. Så här ser en odiskad ramekin ut:

Du behöver
100 gram smör (gärna osaltat)
150 gram mörk choklad ca 65% (här skriver alla av hög kvalité men ärligt talat, om du ska blanda din choklad med smör, socker och ägg så är det inte hela världen om det är en bit Lindt – så länge du håller dig undan blockchokladen. Blockchoklad är inte choklad)
2 ägg
2 äggulor
1 dl socker
Smöra fyra ramekiner. Smält smöret på svag värme, lägg i chokladen och låt den smälta. Vispa ägg och socker vitt och fluffigt. Blanda med chokladen och häll upp i formarna. Grädda i 180 grader i 8-10 minuter. Ta ut dem så fort mitten börjar sjunka in. Servera ljumma med vaniljglass eller vispad grädde och gärna lite hallon.

Idag smälte jag lite mörk choklad och blandade med Risentas quinoa- och dinkelpuffar. ca 3 dl på 100 gram choklad. Smält, blanda, häll upp, låt svalna. ÄT. Som godis fast nyttigt (quinoa liksom!). Tänker att det är som med rödbetskakan – minuskalorier. Och Risenta säljer inte sin lösviktsmusli här i väst, så det är mer eller mindre en plikt att du lagar detta. För varje stackars västbo som inte får äta chokladpuffarna, måste du äta tre.

Annat jag lagat som jag inte orkar blogga om:

Småbränd men otroligt god och osund potatisgratäng.

Kimchi, nej det uttalas inte kim-chiiii, sluta med det. Stavelserna är lika långa: [kim-tji].

Publicerat i Choklad | Lämna en kommentar

The beetroot saga (vol 2)

Som besatt. Det är troligtvis det enda sättet man kan beskriva den sinnesstämning som hemsökte mig i fredags. Tror tillochmed att den började på torsdagskvällen, när jag kokade fisksoppa med 150 ingredienser och tre sorters barnmat. Jag kunde omöjligt hålla mig till att göra en sak. I fredags skulle vi åka till Sverige, den exotiska östern. Landet där man äter varm mat till lunch och publicerar flest kokböcker per capita. Jag är för min del uppe i ca 40 stycken. Är det ok? Får man köpa fler? Är jag en kokboksmaterialist? Just nu vill jag inte ha så många fler. Inte nya iallfall.
Det finns dock ett par jag drömmer om.
Gamla böcker – sådana med smörfläckar från 1800-talet på.
Smör som ystades med grädde från ett kojuver som inte hade avlats så hårt att det släpade i marken.
Böcker från den gamla tiden.

Jag vill ha en så tidig utgåva av Cajsa Vargs Hjälpreda i hushållningen för unga fruntimmer som möjligt. Likaså  L’Art de la Cuisine Française av Marie Antoine Careme (en gång i tiden hette franska män Marie) och Le Guide Culinaire av Aguste Escoffier. Men oj vad svårt det är att lägga 2000 kronor på en bok. Särskilt när fjantbebisen växer så det knakar och bara tittar på en med blicken ”Vaaa ahmenshitasså, ska du lägga pengar på sånt när jag behöver en ullbodyyyyy för att passa iiiiin!”

Tillbaka till ämnet. I fredags skulle vi resa till Sverige för att fira svärfar som fyllt år. Nu när alla i min släkt hamnat i fasen ”nejmeningapresenterjagbehöveringet” och man ändå vill fira dem så står man inför en tankenöt (förutom pappa, jag vet att du vill ha en ny svampkorg). Ja, då återstår ju de flyktiga, konsumerbara presenterna. Upplevelser och, i mitt fall, de ätbara.  Eftersom jag inte kunde hålla mig till en bakaktivitet och eftersom min surdeg var ny (nej, en surdeg mår inte så bra efter 3 månader i kylskåpet) så bakade jag jästfritt bröd  men även en galet god chokladkaka. I början av veckan förlorade jag mig själv framför min hyllmeter med kokböcker och insåg att jag har en hel del som jag aldrig använt. Jag har till exempel tre böcker om choklad, tre om sötebröd, tre allmänna (typ Annas Mat), fyra om bröd… eller nåt. Alla lika nödvändiga – givetvis. I en av chokladböckerna hittade jag ett recept på Chokladkaka Surprise, med rivna rödbetor. Om du läst mitt förra inlägg så vet du kanske att jag ätit rödbetor. Provbakade enligt receptet i måndags men kakan blev… helt ok. 100 gram choklad på en hel kaka är enligt mig inte tillräckligt. Så jag trixade lite här och lite där och voila! En saftig kaka, nästan åt browniehållet, med djup chokladsmak och vacker färg (man liksom anar något vinrött bland allt det bruna. Humm, det lät kanske inte så vackert ”rött bland det bruna” men ta det för vad det är – en chokladkaka).

The Brown Beetroot BloodBath
200 gram smör
200 gram mörk choklad (60-75%)
3.5 dl vetemjöl
3.5 dl råsocker strö eller farin
½ dl kakao (knappt)
1 tsk vaniljsocker
1.5 tsk bakpulver
1 liten nypa salt
3 ägg
2,5 dl finrivna kokta rödbetor

Smöra och bröa en form med löstagbar botten, 28cm (standardstorlek tror jag). Blanda alla torrvarorna i en bunke. Vispa upp äggen i en annan. Smält smöret och chokladen på medellåg värme i en kastrull, låt svalna lite. Riv rödbetorna fint och blanda med äggen, häll i chokladsmöret och blanda. Vänd ner vätskan i mjölblandningen och rör om med kraftiga tag med en slickepott. Häll i formen och grädda i 35 minuter i 180 grader. Ta ut, låt svalna lite och servera. Eller ännu hellre, vänta tills imorgon.

Köket kommer se ut som en vampyrfilm men det är helt klart värt det. Och precis som med morotskaka så är ju den här kakan rena hälsoresan.

Och så brödet

Publicerat i Baka, Choklad, Efterrätt, Experimentera mera, Surdeg | 2 kommentarer

A trick for a treat

Vi vandrade runt lite bland stadens shoppinggator igår och knallade bland annat in på Japantorget (systerbutiken ligger i Stockholm). Gick därifrån med en kasse full av panko, edamame, bonito, mirin och mochi. Den koreanska matlagsningshysterin kommer snart att bytas ut mot en japansk; teriyakisås, tonkatsu, yaki-nåt och ännu mer udon. Hen hao liksom (kan inte japanska så jag drar till med lite kinesiska som för den oinvigde säkert uppfattas som samma språk). Mer om det en annan dag.

Vid det andra försöket på Frogners fiskbutik – det första ägnades åt att försiktigt fråga om det och det fanns samt kolla hur mycket kosing det skulle innebära – så handlade vi bland annat en halv rökt makrill. Fiskhandlaren förstod på min hungriga blick att just rökt fisk var en svag punkt och tipsade om kombinationen rödbetor+rökt makrill. Du rynkar kanske på näsan (ja, om du gör det för att du ogillar rökt fisk så blir det bara bakläxa på ätandet, man är det av tveksamhet så läs vidare).  Du har kanske prövat kombinationen fetaost+rödbetor och reagerat över hur bra den söta betan funkar med den salta osten. Detsamma gäller här. Men man kan ju inte bara koka en rödbeta och riva över lite rökt makrill, det måste ju finnas ännu mer man kan göra. Eller?

Must go deeper.

Såhär: rödbetor är söta och det är även pumpa, det är dessutom Halloween så de förekommer överallt i butikerna. Potatis är viktigt för att måltiden ska få högre GI och de finns, även de, överallt i butikerna. Ovanstående börjar likna en ljummen sallad, sallad blir alltid godare om man kan strö nånting över, rostade solrosfrön passar bra med rotsaker. Sött kräver surt – dressing? Rostad potatis kräver gucka – sås?

Makrill med ljummen rotfruktssallad (2 pers)

½ varmrökt makrill (huvudänden är den godaste)
1 liten butternutpumpa/squash (jag hade en större så ca 7 cm fick bli barnmat)
2 rödbetor
2 potatisar
1 dl solrosfrön
salt, peppar, örtkrydda
ca 1 msk fint strimlad purjolök

Skala och klyfta eller dela rödbetorna och potatisen. Förkoka i ca 5 minuter och sila i ett durkslag. Koka i olika kärl så att inte potatisen blir rosa. Skala, kärna ur och klyfta pumpan. Lägg pumpan och potatisen i en bunke, ringla över lite olja och krydda med salt, peppar och nån god örtkrydda. Gör samma sak med rödbetorna. Rosta grönsakerna i 225 grader i ca 20 minuter tills de blivit gyllene. Blanda under tiden en vinaigrette: lite vinäger, citronsaft, olivolja, dijonsenap och kryddor. Gör också nån gucka t.ex tzatsiki. Rosta också solrosfröna på medelhög värme i en torr stekpanna. När de är bruna och luktar gott, salta och häll över liiite olivolja. Ställ åt sidan att svalna.

Lägg upp grönsakerna på fat och ringla över lite dressing. Strö över rostade solrosfrön och lägg fisken högst upp. Pynta med lite lök. Du behöver egentligen inte någon tzatsiki eller creme fraiche-röra till detta men potatis och kall sås är ju en oslagbar kombination.

Det här är mitt makrilltrick.

Till sist en bild på gårdagens middag, riskakor i stark sås 떡볶이/Ddokpokki. Ljuvligt. Borde väl blogga om det också. Nu är klockan över åtta. Förbannade vintertid. Gonatt.

Publicerat i Experimentera mera, Grönsaker, Lunch, Middag | 1 kommentar

Que? Nooo… Ah!

Quinoa är lite hipster här i väst. Coola norrmän känner till det men de flesta håller sig till rakfisk, fenalår och kjöttkaker (borde blogga om norsk mat, den är ju icke så värst). Samtidigt i gamla svedala så sitter var och varannan salladslunchare och knaprar på det lilla fröet och Risenta säljer quinoapuffar att blanda i muslin. Det är ingen hejd på populäriteten: fullvärdig vegetarisk proteinkälla, låg GI, glutenfritt – och GOTT. 80-talet hade sin avokado, 90-talet sin sushi och resten av det nya milleniet kommer att ägnas på quinoa. Mark my words, och kom ihåg var du läste det först. Precis som haloumi som knarr-knarr-knarrar när man äter det, så popp-popp-poppar quinoa när man tuggar på det. En måltid med både haloumi och quinoa vore lite som att återuppleva en snap-crackle-pop-frukost. Quinoa ersätter med fördel pasta, ris eller couscous men du måste ju bestiga mer spännande smakberg än så! Så hissa ditt lilla kökshanddukssegel och segla ut på ditt lilla smakhav. MamaTjong presents:

Quinoabiffar med spenatsallat och vitlöksstänger (4 pers)

1,5 dl quinoa + 3 dl vatten
1 liten lök
2 vitlöksklyftor
½ dl ströbröd
2 ägg
2 msk tahini
½ tsk torkade kaffirlimeblad (eller någon annan ört du gillar)
½-1 msk citronsaft
1 tsk rivet citronskal
2 dl riven lagrad ost
2 msk vatten 
salt
peppar

Koka quinoan enligt anvisningarna (skölj noga och koka med dubbla mängden vatten). Låt svalna (detta kan du med fördel göra tidigare under dagen eller rent av dagen före. Kanske hade du quinoa i lunchlådan igår? Då skulle du ha kokat lite extra). Blanda ner ströbrödet och vispa upp äggen och ha ner dem också. Hacka löken fint och stek på ganska svag värme tills den är mjuk. Blanda i löken och pressa ned vitlöken. Blanda ner resten av ingredienserna och låt stå i ca 10 minuter. Det blir en ganska blöt smet men quinoan blir lätt torr annars. Stek i rikligt med olja i ca 4-5 minuter per sida. Servera på en salladsbädd, vår bestod av: babyspenat, avocado, granatäpple, sockerärtor och finhackad purjolök. Ringla över en dressing bestående av balsamvinäger, olivolja, lite citronsaft och någon god salladskrydda. Lägg på biffarna och riv parmesanost på alltsammans. För att denna rätt inte skulle bli GI så penslade jag lite vitt bröd med en blandning av vitlök+smör+olivolja+kryddor och rostade i 200 grader i ca 5 minuter.

Det här åt vi till middag idag och bebisen fick en av sina favoriträtter: morots- och linspure smaksatt med paprika och dragon (2 morötter+½ dl röda linser = järn och en massa goda smaker). Bonus med den här rätten är att när bebisen gnuggar sig i ansiktet så får hon orange snor! Jag låter detta bli den visualisering du har kvar på din näthinna nu när det här blogginlägget är slut.

Publicerat i Allt blir bättre med ost, Barnmat, Middag, Vegetariskt | 1 kommentar